En moders strategi.

Redan i tolv-trettonårsåldern kommer Ragnar till mig och vill att jag ska förklara varför hans mor ljuger. Under hela hans uppväxt kommer fler frågor; Varför är hon så hemlig? Varför kan hon inte berätta något om sin tonårstid, pojkvänner eller annat? Varför kan hon aldrig säga något om sina erfarenheter, slutsatser hon dragit av det hon varit med om? Hur kommer det sig att det är omöjligt att tro på något hon säger när jag frågar om hennes liv? Och om och om igen ; Varför ljuger hon? Varför skyddar/gömmer hon sig för mig?
Jag försökte svara efter hans ålder, utan att tala illa om Karin. Det var inte lätt. När han blev 16-17 tyckte jag det viktigaste var insikten att det aldrig skulle bli någon skillnad, inte till det bättre i alla fall. Att personer som Karin oftast blir värre när de blir äldre behövde han ju inte få klart för sig då. Jag såg det som farligt att Ragnar skulle hoppas på att hans mamma till slut skulle bli ärlig och rak, så de till slut kunde ha ett öppet samtal. En lång period försökte Ragnar ändra på henne och det for han så illa av.
Den distans Ragnar hade till hennes agerande saknade Tore. Först omkring tiden Tore blir femton kommer han till mig, alldeles skakis och mycket orolig. Han har upptäckt hur hon ljuger om saker han vet är helt sanna, han har själv sett när hon gjort det hon helt förnekar. Hur ska han tolka det och vad betyder det? Planerar hon bakom hans rygg, kommer han bli övergiven ? - hans fantasier om anledningen till att hon ljuger bär iväg honom ut på djupt vatten. Han var så upprörd och sårbar, tyckte det var obegripligt. Jag blir förbannad och tar upp detta med Karin, men givetvis ljuger hon även för mig. Tore "missförstod", vilket jag vet är helt omöjligt vad gäller det han tog upp. Ändå försöker jag, dum som jag är, få henne förstå värdet av att vara ärlig mot Tore om detta eftersom han blir så orolig.
Hennes slutsats blir en annan, hon inser att hon behöver lägga i en högre växel för att utöva större dominans och kontroll över Tore. Och det viktigaste för att nå makt över hans tänkande är att distansera honom från mig. Karin börjar en intensiv förtalskampanj mot mig som efterhand når framgång. Tore träffar mig allt mindre, blir avig och utvecklar en negativ inställning till sig själv, sina möjligheter och till mig. En annan strategi Karin väljer för att få bort honom från mig är att ge Tore obegränsad tillgång till datorn. Hon köper större skärm, kraftigare dator och programvaror med spel, hon låter honom sitta fram till småtimmarna, hela dagar och nätter på helger. De överenskommelser hon gör med mig om att begränsa hans datoranvändning är bluff. Ibland inför hon någon slags regel, eller utför ett litet drama om att han måste spela mindre, men det varar allra högst två-tre dagar. Den enda anledning till det skådespelet är att demonstrera sin maktlöshet, så att ingen ska se henne som ansvarig för det spelmissbruk hon tränar upp honom till. På detta sätt får hon Tore att mindre och mindre hälsa på mig eller att sova över, även då hon jobbar natt. Efter skolan, då han fortfarande gick dit, sitter han fram till småtimmarna vid datorn. Det gick inte ta miste på hur glad Karin var över att hennes strategi för att distansera Tore från mig fungerade.