Narcissistiska strategier; ett exempel

Vilken förnuftig människa som helst kan inse det nedbrytande i att isolera en tonårspojke från sin bror och sin far. Till och med en psykolog. Om de nu inte utgör en fara
förstås, eller upplevs hotfulla av honom.
Så samtidigt som Karin bearbetade Tore, så att han skulle förstå vad som krävdes av honom för att få lite falsk omsorg och andra belöningar, behövde hon få Henrik övertygad om att det i verkligheten fanns något att oroa sig för i hur Ragnar var mot Tore, och att hans far var överspänd, högljudd eller på andra sätt ett negativt inflytande.
Därför var det tvunget att Henrik hade så lite kontakt med mig som möjligt, annars skulle det ju inte gå att lura honom så fullständigt.

Jag ska ta ett exempel;
Vid ett av telefonsamtalen med Henrik under Tores behandling försökte jag berätta lite om Karin. Givetvis undvek jag att använda den vedertagna termen för dessa personer, eftersom psykologer anser sig ha monopol på alla ord inom psykologin och är övertygade om att endast de kan förstå vad de betyder, så jag skulle bara förstöra för mig själv genom att nämna det ordet. Vidare är det viktigt att inte tala illa om sin exfru, det visar på bitterhet och det man säger är därmed inget att ta på allvar. ( Medan däremot en kvinna kan älta sin exmans negativa sidor och bara få medkänsla).
Så det är inte stort spelrum som finns när man ska försöka formulera sig. Men jag talade om att Tores syn på sig själv speglade Karins sätt att förhålla sig till honom. Försökte få Henrik att förstå hur Karin förstärkte Tores rädslor och att det hos henne fanns en negativ syn på livet och ens egna möjligheter som färgade av sig på vad hon förmedlade till honom. Att hon egentligen inte gjorde något alls för att stärka sin son, utan skulle skydda honom från livet. Jag minns inte exakt vad jag sa - det jag ville han skulle ta med sig var att det inte fanns någon möjlighet att han skulle förstå sig på Tore utan att ta med förhållandet till modern i bilden. Det var det viktigaste.

När jag mer än ett år senare får journalanteckningarna i handen, när allt alltså är försent, ser jag hur detta samtal är nedtecknat. Där framställs jag som en auktoritär far som tyckte att lösningen på allt var att ställa krav, och som anser att det enda Tore behövde göra var att ta sig i kragen. Jag grät när jag läste. Det var inte i närheten av vad försökt säga.
Men det var exakt Karins motreaktion varje gång jag försökte prata med henne. Henrik hade helt anammat hennes synsätt på mig och mitt tänkande.
Så... jag hade aldrig en chans ?! När skulle jag gjort vad för att rädda min son?

Till detta hör att när Ragnar gick i terapi under 2010, hos den seriöse terapeuten, kunde han se hur han blev inskolad av Karin i åldern 12-16 att inte förvänta sig något av sig själv, att inte tro sig om något, att inte ställa några krav på sig själv. Andras krav och förväntningar skulle ses som orimliga och varje försök till stöd, från till exempel en far, skulle ses som kränkande påhopp.
Jag tänker inte här gå in på de metoder en människa som Karin använder för att på det sättet försvaga och förlama en nära persons livskraft och vilja, det finns tillräckligt beskrivet i litteraturen.
Men ingen människa kan någonsin få mig att tro det kommer utifrån kärlek och omtanke. Och det var precis detta jag ville få Henrik att åtminstone börja se, men det var nog redan alldeles försent. Han var redan värvad till Karins förvrängda världsbild.
Hon hade redan fått Henrik i sitt grepp.